Guidebok: Walking the French Alps – GR 5 Lake Geneva to Nice
Karta: IGN Carte de Randonnèe, 1:25 000 – 3639 ET, 3640 ET, 3641 ET, 3741 OT, 3741 ET, 3742 OT är det kartor som rekommenderas för hela GR 5. För denna vandring skaffade vi oss 3641 ET. I övrigt hade vi lokala kartor från turistbyråerna.
Varför GR 5? Eftersom leden ligger lämpligt till geografiskt från Nice tyckte vi det var spännande att gå några etapper söderut mot Nice. Klimatet/vädret, lavendelfälten över det medelhavsnära böljande landskapet, det franska köket lockade oss till denna vandring i Provence Alpes-Cote d`Azur (Region) och Alpes – Maritimes (Departement).
Vi kommer till Nice vid lunchtid. Tidigt i morse åkte vi från Turin efter att tidigare under veckan vandrat Arolla (Schweiz) till Cervinia (Italien).
På turistinformationen vid La Gare får vi besked om att det finns bussförbindelsen med S:t Etienne de Tinèe. Nästa buss går 17.30 och vi väljer att ta den. Biljetten kosta 1 euro per person!! Samma pris som att åka lokalbuss eller spårvagn i Nice. S:t Etienne de Tinèe tillhör Arrondisment Nice där det just nu är en intensiv kampanj för kollektivtrafiken. Staden har just fått ett förnämligt spårvagnsnät.
Vi är framme 19.45 och beger oss till ortens Gitè de etappe som vi hittar tack vare hjälp från ortens A-lag. Värden för boende verkar överraskad när vi kommer. Vi hade inte förbokat men han ordnar husrum och frukost åt oss. Kvällens måltid intar vi på bykrogen, sandwich med ost och salami.
Upp kl. 7 för frukost. Bengt besöker stadens bagare och grönsakshandlare för lunchproviantering.
Efter betalningen (50 euro totalt för logi och frukost på Gitè de etappe) beger vi oss mot Auron som är första byn söderut efter Etienne de Tinèe. Den marknadsför sig som en ”året runt resort”. Det låter inte lovande i våra öron! Vi äter en sen andra frukost (eller tidig lunch) på en bänk mitt i centrum. Vandringen fortsätter i lugn takt bland annat förbi en golfbana och vi når efter en dryg timme Col du Blainon, 2011 m. Dags för en längre paus där. I den lilla byn Roya har vi, för ovanlighetens skull, bokat plats på Gìte de Roya. På vägen dit passerar vi längs stora lavendelängar. Framme i Roya blir vi väl mottagna på den bar/restaurang som hör till Gite de Roya.
På väg till Roya
På ingång till den lilla byn Roya
Gårdagen rundades av med en god middag till ackompanjemang av åska, regn och hagel. Ovädret fortsatte nästan hela natten. Vi sov i ett litet annex där det faktiskt droppade in regnvatten. Men ingen större skada tack och lov. Efter en rejäl frukost drog vi iväg kl 8. Gr 5 går nu in i Mercantour Nationalpark. Det mjuka lavendel-landskapet lämnar vi bakom oss. I ställer möter vi branta vindlande stigar över gröna ängar, branta stenras och vattendrag. Regnet under natten har tyvärr slagit ner mycket av floran. Vädret växlar mellan sol, moln och dimma men inget regn. På håll ser vi snö på bergstopparna. Vi går också förbi mindre snöfläckar. Uppe på Col de Crousette, 2480 m, blåste det hårt och var dimmigt. Här skulle det, vid klar sikt, vara möjligt att se Medelhavet för första gången, men icke så för oss. Under dagens vandring stötte vi på otroligt stora fårhjordar som vaktades av vallhundar. Vi såg också murmeldjur och rovfåglar som svävade över bergssluttningen.
Efter c:a sju timmars vandring är vi framme vid Gité de Longon, 1883 m. Det är kyligt i hyttan och duschvattnet är kallt. Så vi kryper ner under två filtar för att få upp värmen innan middagen. Grönsakssoppa, pasta med apelsinmarinerat kött, fårost och god kaka till dessert avslutade en upplevelserik dag.
Än en gång ska vi fira 14 juli, Frankrikes nationaldag, på vandrande fot i detta vackra land.
Som vanligt hänger vi på låset till matsalen för att kunna äta frukost så tidigt som möjligt. Vi dyker upp kl sju, det uppskattas inte av värdinnan som vi tycker behöver lära sig service och smidighet. Nåväl, vi kommer iväg kl åtta och börjar vandringen med att gå ner från 1883 m till 1290 m. Vi passerar genuina byar, vackra blomsterängar och går också på några belagda vägar. Mycket varierat och mer blir det under dagen.
I St. Sauveur-sur-Tinèe stannar vi för att handla bröd och bakverk för en fika som vi tar vid byns vattenkonst. Under eftermiddagen drar ett rejält åsk- och regnväder fram över oss. Till och från har vi sällskap av ett par från Holland. De ger oss telefonnummer till ett boende i St. Dalmas-Valdebloire. Vi bokar vars en bädd på Gitè Marmot.
En lång, varm och mot slutet blöt vandringsdag är slut och en härlig ”after walking” tar vid. Den börjar med att vi tar en promenad i byn där vi blir åskådare till byns mästerskap i boule.
Boule i St. Dalmas-Valdeblore på nationaldagen den 14 juli
I byn finns ett ”old quarter ” med en kyrka från 1000-talet. Sedan en glass i kvällssolen vid Gitè Marmond. Middagen på boendet äter vi tillsammans med värdfamiljen och två franskspråkiga gäster. Maten är genuin och vällagad! Salami, oliver, bröd, kycklinglår, squashgratäng, sallad, ost, fruktsallad och lokalt vin som måltidsdryck.
På en blandning av engelska och franska lyckades vi få fram ett ungefärligt recept på squashgratängen, laga till och njut:
Riv två medelstora squash och pressa ur vätskan, riv en gul lök och en stor klyfta vitlök, blanda det rivna med två ägg, örtsalt och riven god ost. Smörj en eldfast form med olivolja, häll i gratängsmeten, ringla över lite olivolja och strö över ströbröd. Gräddas i 175 – 200 grader till gratängen har fin färg och har blivit fast.
I St. Dalmas finns det möjlighet att välja en alternativ led, GR 52. Den har först en sträckning norrut, österut och sedan söderut och den kommer fram till kuststaden Menton inte långt från den italienska gränsen. Vi fortsätter ordinarie sträckning mot Nice.
Tidigt upp och frukost vid sjutiden. En lång vandringsdag väntar. Nästa möjlighet till lämplig inkvartering är i Utelle, åtta timmar från Dalmas.
Den första timmen bär det kraftigt uppåt. De kommande timmarna har vi fin vandring på c:a 2000 m höjd och för första gången ser vi Medelhavet tydligt söderöver. Samtidigt har vi sikt över snöklädda bergstoppar åt nordost. Vi tar två rejäla pauser med ”skor av”. Vi tror att det är viktigt att vädra fötterna ett par gånger varje dag speciellt då det är varmt som i dag (c: 30 gr em-tid). Vi är också noga med att smörja in fötterna med vaselin varje morgon och att ha väl utprovade vandringssockar. Detta sammantaget har säkert bidragit till att vi nästan aldrig har haft skoskav. Känner vi minsta tendens till skav sätter vi på Compeed.
Det är inte möjligt att proviantera under dagens etapp. Bara en vattenkälla finns vad vi kunde finna (Les Granges de la Brasque). Mellan St. Dalmas och Utelle passerar vi glest befolkade byar.
Trötta, törstiga (hade bara ett par dl reservvatten kvar) och hungriga kommer vi till Utelle kl 17.45. Vi har bokat logi på Gité Utille som är ett enkelt boende (tidigare varit klosterkyrka) utan mat men med tillgång till ett litet kök. Efter dusch går vi ut på ”stan” som visar sig vara en liten by. Vi köper bröd m m i en butik. Ett glas rosévin tar vi på en restaurang som stänger när vi är där. Förgäves söker vi efter ett annat matställe. En bybo erbjuder oss att komma hem till hans familj för middag när han berättat för oss att det inte finns något kvällsöppet matställe. Vi tackar artigt nej. Det känns inte rätt att vårt slarv ska drabba honom. I ställer går vi till vårt lilla kök där vi lyckligtvis hittar ett övergivet paket pasta, tillsammans med lite ost från ”skafferi – ryggsäck” blir det en helt ok måltid.
Högalpint med snöfläckar norrut – söderut kan vi här skymta Medelhavet
Med ett övergivet pastapaket och ost/tomat från ”skafferi – ryggsäck” blev det en smaklig måltid
Enkel frukost i vårt lilla kyrkkök. Framför oss har vi en vandring som enligt guideboken tar drygt sex timmar plus tid för rast och vila. Det känns att vi är närmare Medelhavet och är på lägre höjd (Utelle 821 m – etappmål Aspremont 500 m).
Tidig morgon på väg ut från Utelle
Det är riktigt varmt redan kl nio. Efter halva dagsetappen kommer vi till staden Levens med ett trevligt torg. Där finns det mesta som två svettiga, hungriga och törstiga vandrare kan behöva, som en fontän för fotbad, alimentation för proviantering och bar för en Croque Monsieur och en öl.
Fotbad och snabblunch i Levens
Hettan är tryckande i Levans – vi unnar oss en Croque Monsieur i skuggan
Het ”balkongvandring” på väg mot Aspremont
Kl 14.15 fortsätter vi vandringen. Först en lång transportsträcka på asfalterade gator och vägar innan vi kommer ut i naturen där det är omväxlande skogsområden och öppna fält med bland annat olivlundar. Temperaturen känns ännu högre än före lunch. Vi går i öppen terräng och når efter en stigning på några hundra meter en utsiktsplats med fri sikt åt de flesta väderstreck. Naturligtvis ser vi Medelhavet och kan skönja strandlinjen.
Många ”sko av” pauser med dricka och mellanmål gör att vi inte kommer till Aspremont förr än kl 18.00. Direkt till turistbyrån för att ordna boende men det visar sig lättare sagt än gjort. Bara två hotell och båda är fullbokade. Slarvigt av oss att inte boka i Utelle. Det märks ju att det är semestertider, speciellt i en liten stad helt nära Franska Rivieran. Vi fattar ett snabbt beslut att åka med 18.40 bussen till Nice. Helt plötsligt är vi i Nice (kl 19.15).
Vi har lämnat Utelle och är på väg mot Aspremont
Som vanligt i Nice går vi till turistinformationen vid järnvägsstationen. De ringer och bokar ett rum för oss på Hotel Miron, där vi bott flera gånger tidigare. 60 euro för dubbelrum utan frukost. Kvällen tillbringar vi på Rue de Angleterre med pizza och vin. Jazzmusik ”live” och härlig högsommarvärme tills kvällen övergår i natt.
Efter ett par slappa men härliga dagar i Nice tycker vi att det är dags för den sista etappen mellan Aspremont och Nice. Därför åker vi först spårvagn och sedan buss för att komma åter till Aspremont, fortfarande för en euro/person. Första delen av etappen går på fina stigar med obetydlig nivåskillnad. Vi passerar olivlundar med massor av sjungande syrsor. Ganska många dagsvandrare och en cyklist (MTB) träffar vi på under dagen. Vi stannar till och äter en andra frukost nära en sjuvägs-korsning i utkanten av Nice. Bättre utsikt brukar vi ha under våra matraster men det är spännande att se om bilarna undviker att krocka. Etappen i sin helhet beräknas ta c:a fyra timmar. Andra delen av den sträckan går på gator ner till ett torg där vi stannar för en kaffe och croissant. En kille i tioårs-åldern gör oss sällskap och prövar sin skolengelska. Sedan går vi upprymda och glada den sista biten fram till vårt hotell. Där träffar vi en kille med stor ryggsäck och med ett klätterrep väl synligt. Han är alpinist och har nyligen kommit tillbaka från en bestigning av Elbrus, 5642 m, Europas högsta berg, som ligger i Kaukasus i Ryssland. Är det möjligt att går runt Elbrus? Kan det vara en naturlig fortsättning för oss efter att ha ”rundat” Mont Blanc, Monte Rosa och Matterhorn? Vi kan åtminstone fantisera om det.
Vi rundar av vandringarna (Tour of Matterhorn och GR 5 St. Etienne de Tinèe – Nice) med några dagars lättsamt liv i Nice.